Bröstcancer
Bröstcancer är den allmännaste cancern hos kvinnor: ungefär 5000 kvinnor och ett tjugotal män insjuknar årligen. Bröstcancer är inte likadant hos alla – diagnosen och behandlingarna är individuella. I Finland är den medicinska vården av bröstcancer toppklass och 91 % av de insjuknade är vid liv fem år efter diagnosen.
Har bröstcancer konstaterats hos dig?
Var lugn; du är i goda händer. Behandlingarna är effektiva och prognosen förbättras ständigt tack vare tidig upptäckt och vårdmetodernas utveckling. Prognosen påverkas av många olika faktorer, såsom ålder, allmäntillstånd, cancerns typ och spridningsgrad.
Bröstcancer är inte bara en sjukdom, utan den har många olika former. En del bröstcancersorter är aggressiva, andra orsakar inte fara på årtionden. Bekanta dig med symptomen för bröstcancer och dina egna bröst, så att du känner igen förändringar. Man bör alltid undersöka misstänksamma förändringar för att klargöra om det är frågan om en godartad förändring, såsom en cysta eller fettsvulst, eller bröstcancer.
Behandling av bröstcancer
Då bröstcancerdiagnosen har fastställts börjar vårdkedjan som vanligtvis går hårt. Behandlingarna planeras individuellt åt alla utgående från bröstcancerns storlek, typ och grad av spridning. Oftast börjar behandlingen av bröstcancer med operation, varefter man vid behov ger cytostatikabehandling, strålbehandling och hormonell behandling.
Operation
Målet med bröstcanceroperationen är att avlägsna all cancervävnad från bröstets och armhålans område. Kirurgen gör en operationsplan och diskuterar alternativen med patienten. Numera strävar man till en allt sparsammare operationsteknik. Före operationen klargör man om det i armhålan finns tecken på att cancern skulle ha spridit sig till lymfkörtlarna. Om situationen inte klarnar med en ultraljudsundersökning undersöks väktarlymfkörtlarna i samband med operationen. Om det i väktarlymfkörtlarna hittas en högst 2 mm stor mikrometastas rekommenderas det numera inte att tömma armhålan. Metoder som sparar armhålan minskar risken för lymfödem som ofta orsakas av avlägsnandet av lymfkörtlar.
Ibland kan behandlingen av bröstcancer också påbörjas med cytostatika och operationen görs först efter läkemedelsbehandlingen. Detta kallas neoadjuvant behandling. Neoadjuvant behandling används särskilt på patienter vars cancer har spridits lokalt i bröst- eller armhåleområdet, eller som har inflammatorisk bröstcancer. Om tumören är mycket stor kan den först förminskas med cytostatika för att möjliggöra operation.
Cytostatikabehandling
Cytostatikabehandling förhindrar cancercellernas tillväxt och delning. Då bröstcancern opererats bort kan man inte med säkerhet säga om det ännu finns enstaka cancerceller kvar i kroppen. Därför planeras cytostatikabehandling utgående från cancerns sort och grad av aggressivitet, om det anses gynna patienten strävar man genom cytostatikabehandling till att förebygga cancerns förnyelse. Cytostatikan påverkar också de friska cellerna, detta förorsakar biverkningarna, såsom försämringen av allmäntillståndet och håravfall. Biverkningarna kan behandlas och är högst individuella.
Strålning
Med strålbehandling strävar man till att förstöra cancerceller som kan ha lämnat kvar i operationsområdet eller i lymfkörtlarna nära tumören. Strålbehandling förstör särskilt celler i delningsskedet, vilka det i cancertumören finns mer än genomsnittligt av. Strålbehandling minskar märkbart risken för lokal förnyelse av cancern.
Efter avlägsnande av bröstet ges strålbehandling om tumören var stor eller om cancern har spridit sig till lymfkörtlarna. Då riktas strålningen till bröstkorgsväggen och närliggande lymfkörtelområden. Lymfkörtelområden som behandlas är armhålan på den opererade sidan samt lymfkörtelområdet bredvid nyckelbenet och bröstbenet.
Hormonell behandling
Åt majoriteten av kvinnorna som haft bröstcancer ordineras hormonella behandlingar som adjuvant behandling, eftersom tre fjärdedelar av bröstcancersorterna är hormonpositiva. I dessa cancersorter försnabbar östrogenet och/eller progesteronet cancercellernas delning. Tumörernas mängd av hormonreceptorpositiva celler kan variera stort. Som mest kan alla tumörceller reagera på hormoner, som minst kan mängden lämna klart under hälften.
Bröstproteser
En bröstprotes är ett hjälpmedel för medicinsk rehabilitering och den ska fås avgiftsfritt efter operationen. Protesen är en viktig del av rehabiliteringen och hjälper med att upprätthålla kroppens ställning. En protes kan behövas också efter en delresektion eller rekonstruktion. En ny protes bör fås med ungefär två års mellanrum. Man har även rätt till en ny protes ifall protesen gör sönder eller inte längre passar på grund av viktuppgång eller viktnedgång. Den behandlande läkaren gör upp betalningsförbindelsen för bröstprotesen. En lämplig tidpunkt för utprovning av protes är ungefär en månad efter operationen.
Du kan läsa mera om symtom på bröstcancer, vårdkedjan, prognosen och ärftligheten på Allt om cancer -webbsidan https://www.alltomcancer.fi/information-om-cancer/cancersjukdomar/brostcancer/
Spridd bröstcancer
Spridd bröstcancer innebär en cancer som har sänt ut metastaser till andra ställen i kroppen. Spridd bröstcancer ses för närvarande som en obotlig sjukdom, men med behandlingar kan man sakta ner eller stoppa sjukdomens framfart med år. Sjukdomsförloppet och överlevnaden för spridd bröstcancer varierar stort från person till person. Tack vare effektiva behandlingar lever vissa länge med en god livskvalitet, medan sjukdomen hos andra framskrider rätt fort. Läkaren vet mest om saken och kan berätta om sjukdomens sannolika förlopp hos enskilda patienter. Cancern behandlas aktivt också då den är spridd, med behandlingarna strävar man efter ett långt och gott liv trots cancer.
Bröstcancerföreningen ordnar samtalsgrupper och kamratstödsevenemang åt personer med spridd bröstcancer. I grupperna kan man träffa andra i samma situation, utbyta erfarenheter och få goda råd. I grupperna kan man behandla allt från hur man lindrar biverkningarna från behandlingarna till känslor av oro och skräck. Läs mera på Kamratstöd-sektionen.
Patientguider
Cancerpatienterna i Finland rf upprätthåller ett omfattande urval av patientguider, med hjälp av vilka det är lättare att hitta svar på frågorna.